Snöbank

Klockan nio vaknade jag med ett ryck (fast senare somnade jag om, efter att ha varit uppe och andats lite). Jag har försökt backtracka drömmen för att ta reda på vad som ledde fram till mitt dramatiska uppvaknande, men sånt funkar inte så bra. Logik i kronologin och händelserna hjälper ju oftast när man backtrackar, och sånt brukar i alla fall inte mina drömmar innehålla så värst mycket av. I vilket fall, jag har lyckats nysta lite i vad jag drömde. Jag minns tydligt att syskonen, pappa och jag var på ett skepp (kryssningsaktigt) och åt middag. Vi var finklädda, och efter maten blev det dans. Husbandet spelade Johnny B Good, och jag minns att jag tydligt tänkte att det var väl typiskt att jag glömt att lägga mina plastsulor i skorna, för nu skulle jag ju få ont i fötterna.

Sen dröjer det länge (i drömtid) innan jag minns något igen. Karin blev tillfrågad om hon skulle följa med på nån sorts resa, och hon tyckte det lät kul, men jag visste att det var farligt. Så där som det är i drömmar. Klipp till en flodbank, mitt i smällkalla vintern. En bit text pekade upp mot den ena flodbanken, som var mycket högre, och klargjorde att människorna på den sidan var diskriminerade. De hade hundslädar, och det var med de här människorna Karin var ute och reste. De var tvungna att hoppa över floden, och Karin gjorde det, men när hon var i luften blev hon helt slapp och föll till marken som en trasdocka (just det här med människor som inte verkar ha ben i kroppen har dykt upp tidigare i mina mardrömmar). Jag stod och tittade på den lägre flodbanken med Anton, och när Karin föll skrek vi båda och sprang mot henne. Hon kvicknade till, men var så desorienterad att hon snubblade bakåt och föll ner i vattnet (kom ihåg, smällkalla vintern). Hon försvann under ytan, och då vaknade jag.

Men okej, nog med jobbiga drömmar (fast Karin, du kan ju skicka ett sms så jag vet att du lever). Jag vill prata om roligt också!

För ett tag sen såg jag filmen Whip It!, regi av Drew Barrymore och Ellen Page i huvudrollen. Den handlar om roller derby, bland annat. Och så häromdagen såg jag i VK att Umeå har ett roller derby-lag! Helt underbart. Det är klart, film och verklighet är två skilda saker, men det var härligt.

Snart ska jag nog gå upp till universitetet och hjälpa psykologistudenter med ett minnestest. Och få en kaka, hoppas jag. Jag gillar kakor.

Le Bon Village

Jag skriver rapport, så därför bloggar jag. Ha! Nejmen, serri. Jag har skrivit två sidor av 3-4 så det känns helt okej. Men min tanke är att jag ska bli klar idag (jag fortsätter nog när jag kommer hem från orkesterrepet, även fast jag egentligen är dålig på att göra skolarbete på kvällarna) så att jag bara har powerpointen kvar att göra imorgon. Powerpoint är underskattat. I love me a good PPP (PowerPointPresentation). Synd bara att jag är en sån himla layout-snobb att jag aldrig är hundra procent nöjd med de förinställda mallarna. Det kommer dock inte vara någon ClipArt med, för ClipArt makes everything shit.

Alliterationskväll

Oh, ny layout! Det var på tiden. Snyggt jobbat, Tove.

Dagens folkisrapport kommer här: När jag sitter här och varvar ner efter veckan med lite godis och allmänt internetande hör jag röster utanför fönstret och tror att någon av mina housemates varit ute och är på väg hem men hör istället någon ropa "Du ska ge fan i min fru!". Det låter som om rösterna kommer från precis nedanför fönstret och jag hör någon småfnissa innan rösterna försvinner bort. Busringning utan telefon? Tråkig fredagskväll? Promiskuös granne? Jag tror inte att det är jag som stulit någons fru, men helt säker kan jag såklart inte vara.

Även ikväll: Pirater, popcorn, pengahungriga pojkar, poker, pistonhead, prat.

Jag har kommit på att två kuddar gör en perfekt läskudde. Därför ska Karin nu avsluta en alldeles för kort vecka med lite Murakami.

Dille

Det finns många olika saker man kan snöa in på. Själv är jag lite fast på nagellack just nu. Inte på ett sånt sätt att det finns några direkta risker att alla mina inlägg i framtiden kommer innehålla bilder på mina händer eller så, men på ett sånt sätt att jag blir sugen på att köpa nagellack och använda dem ibland. Ökningen av förekomsten av denna känsla ligger säkert på ungefär 370%. På en höft. Fast jag ogillar fortfarande nagellack på tånaglarna.

Det finns visst en grej som heter Konad, som i princip är ett stämpel-set med många olika motiv, som alltså ska stämplas med nagellack på naglarna. Häftigt, tycker jag, och kollar upp vad en sån kan kosta och var man får tag i'n. Just nu känns det inte som något jag vill ha, för det är pilligt och jag är inte bra på finlir. Men vi får se, någon gång i framtiden kanske jag blir sugen. Och om inte så är det också okej!

Nu tänker jag fippla med layouten på den häringa bloggen. Because it's what I do.
---
Uppdatering: Jag förstörde högra långfingernagelns lack. Blargh.

Höstsöndag i Jönköping

Jag lever, jag lovar.

Jag har bara lite mindre tid över än jag trodde jag skulle ha. Snart kommer väl folkhögskolerutinerna satt sig och jag kommer hitta luckorna. Undrar var jag är då. Mentalt liksom.

Nu ska jag bege mig till studiegården för en stunds effektivt söndagsövande. Hurra!

Återkommer med en mer utförlig uppdatering senare.