tisdag 9 februari 2010
måndag 8 februari 2010
Kaffe på universitetet
Jag tycker att det är lite väl dyrt att ta tio kronor koppen för svart kaffe på universitetsfik. Förut var det sju kronor i beteendevetarhuset och humanisthuset, men Bvh har höjt till tio. Jag minns allt när det bara var i Lindellhallen som man hade mage att kräva tio riksdaler.
Men det allra värsta med de här kaffepriserna är att kaffet, trots det höga priset, inte är mumsigt. Faktiskt inte gott alls. Det minst äckliga jag smakat är det som finns i Bvh, men jag har hört att kaffet på Corona ska vara riktigt bra. Förut var det visst billigt också, men så kan man ju inte ha det. Gott kaffe för en överkomlig penning?! Någonstans grät en ekonom. Ergo, höjda priser.
Alltså. Argumenten för att köpa kaffe på skolan, som jag kan förstå, är:
- Man slipper kånka runt på en termos.
Argumenten mot:
- Det är inte gott (man kan tycka att det här argumentet borde väga rätt tungt).
- Det är dyrt.
Argumenten för att ta med sig kaffe borde alltså följaktligen vara:
- Det är (förhoppningsvis) godare än det man kan köpa. Man kan i vart fall bestämma hur det ska smaka.
- Det är billigare.
- Det är mer miljövänligt (kan du säga "engångsmugg"?).
En faktor som kanske borde tas med är det här med att faktiskt göra kaffet på morgonen också. Själv sover jag gärna fem minuter extra hellre än gör kaffe, men frågan är om det skulle bli någon större skillnad, särskilt med tanke på min tidspessimism.
Sammanfattning
Tove babblar om priset och smaken på kaffet på universitetet. Hon kommer fram till att man borde ha med sig eget.
Slutsats
Tove önskar sig en bra och fin termos.
Nyckelord: Kaffe, harang, gnäll, termos, ca$h
Men det allra värsta med de här kaffepriserna är att kaffet, trots det höga priset, inte är mumsigt. Faktiskt inte gott alls. Det minst äckliga jag smakat är det som finns i Bvh, men jag har hört att kaffet på Corona ska vara riktigt bra. Förut var det visst billigt också, men så kan man ju inte ha det. Gott kaffe för en överkomlig penning?! Någonstans grät en ekonom. Ergo, höjda priser.
Alltså. Argumenten för att köpa kaffe på skolan, som jag kan förstå, är:
- Man slipper kånka runt på en termos.
Argumenten mot:
- Det är inte gott (man kan tycka att det här argumentet borde väga rätt tungt).
- Det är dyrt.
Argumenten för att ta med sig kaffe borde alltså följaktligen vara:
- Det är (förhoppningsvis) godare än det man kan köpa. Man kan i vart fall bestämma hur det ska smaka.
- Det är billigare.
- Det är mer miljövänligt (kan du säga "engångsmugg"?).
En faktor som kanske borde tas med är det här med att faktiskt göra kaffet på morgonen också. Själv sover jag gärna fem minuter extra hellre än gör kaffe, men frågan är om det skulle bli någon större skillnad, särskilt med tanke på min tidspessimism.
Sammanfattning
Tove babblar om priset och smaken på kaffet på universitetet. Hon kommer fram till att man borde ha med sig eget.
Slutsats
Tove önskar sig en bra och fin termos.
Nyckelord: Kaffe, harang, gnäll, termos, ca$h
torsdag 4 februari 2010
Att överraska är najs
Och mer säger jag inte om den saken! Inte just nu, i alla fall.
Jag såg precis några minuter av Succéduon. Egentligen borde jag bemöda mig att se den regelbundet, för det var väldigt roligt. Det första jag såg var Micke Wranell i ett skafferi. Mycket mystiskt, tyckte jag. Hur som helst, SVTplay marsch pannkaka! Inte för mig alltså. För dig som läser det här. För jag ska sova (typ) nu.
I övrigt försöker jag pussla ihop färden ut till körhelgen i Vindeln, fast just nu verkar det som att typ åtta-tio pers får åka buss. Men då måste jag bestämma vilka det är, och vaddå. Hur gör man det? Det enda jag vet med säkerhet är att det inte är en så bra idé att säga åt någon som ska köra att de ska ta bussen. För då har man ännu färre bilar. I övrigt så, ptja. Folk med korta ben? Folk som inte blir åksjuka? You tell me. Det lär väl bli att ringa hela dagen imorgon, vilket är rätt bajs med tanke på att jag behöver göra skolarbete. Och sen ska jag ju jobba mellan sju och elva på kvällen, så då kan jag inte sitta och ringa folk. Menåååååååååååå vad bajsigt. Sån rutten timing hela världen har. Man blir ju paranoid för mindre.
Och det är därför jag går och lägger mig nu. För att jag ska hinna göra något över huvud taget imorgon.
Godnatt!
Jag såg precis några minuter av Succéduon. Egentligen borde jag bemöda mig att se den regelbundet, för det var väldigt roligt. Det första jag såg var Micke Wranell i ett skafferi. Mycket mystiskt, tyckte jag. Hur som helst, SVTplay marsch pannkaka! Inte för mig alltså. För dig som läser det här. För jag ska sova (typ) nu.
I övrigt försöker jag pussla ihop färden ut till körhelgen i Vindeln, fast just nu verkar det som att typ åtta-tio pers får åka buss. Men då måste jag bestämma vilka det är, och vaddå. Hur gör man det? Det enda jag vet med säkerhet är att det inte är en så bra idé att säga åt någon som ska köra att de ska ta bussen. För då har man ännu färre bilar. I övrigt så, ptja. Folk med korta ben? Folk som inte blir åksjuka? You tell me. Det lär väl bli att ringa hela dagen imorgon, vilket är rätt bajs med tanke på att jag behöver göra skolarbete. Och sen ska jag ju jobba mellan sju och elva på kvällen, så då kan jag inte sitta och ringa folk. Menåååååååååååå vad bajsigt. Sån rutten timing hela världen har. Man blir ju paranoid för mindre.
Och det är därför jag går och lägger mig nu. För att jag ska hinna göra något över huvud taget imorgon.
Godnatt!
lördag 30 januari 2010
fredag 29 januari 2010
onsdag 27 januari 2010
Either/Or
Idag fick jag ett brev från staterna. Det var skrivet på baksidan av en affisch, och det tyckte jag var påhittigt. Nu måste jag också vara påhittig. Håhå jaja.
Men det är inte därför jag är här, utan jagär här för att skjuta upp annat vill berätta om en kul grej som jag och Karin har kommit på att man kan göra.
Kolla, värsta grejen! Man kan skypa! För nu för tiden har ju Karin en webkamera inbyggd i sin dator, och en mikrofon och hela nio gårdarna ("the whole nine yards", du kan väl åtminstone försöka hänga med). Jag ser lite ledsen ut där i hörnet, men jag minns inte varför. Vi höll väl på och fånade oss som vanligt. Just den här kvällen höll jag Karin vaken, fast hon borde ha gått och lagt sig för länge sen. Men det kunde det vara värt. Och jag spelade ukulele för henne, det var skojigt.
Men det är inte därför jag är här, utan jag
Kolla, värsta grejen! Man kan skypa! För nu för tiden har ju Karin en webkamera inbyggd i sin dator, och en mikrofon och hela nio gårdarna ("the whole nine yards", du kan väl åtminstone försöka hänga med). Jag ser lite ledsen ut där i hörnet, men jag minns inte varför. Vi höll väl på och fånade oss som vanligt. Just den här kvällen höll jag Karin vaken, fast hon borde ha gått och lagt sig för länge sen. Men det kunde det vara värt. Och jag spelade ukulele för henne, det var skojigt.
måndag 18 januari 2010
Blubb
När jag reser, runt i världen, träffar jag på språk som jag inte förstår. Men om jag pekar och visar stegen fattar alla och visar mig hur man går. Gick inte det på en gång, fick jag ta i med min sång.
Jag ska börja på en bildkurs imorgon. Det är roligt och ganska mycket läskigt. På det preliminära schemat står moment som tex. skissövningar, färg, lera, gips. Hjälp! Jag som knappt kan rita en streckgubbe. Jag tror också att del av examinationen kommer vara redovisning av saker man har gjort. Jag ska iallfall försöka dokumentera och delge vad jag gör. Det kanske kan bli spännande.
Nu är klockan halv nio och jag tänker att det vore skönt att sova.
Jag ska börja på en bildkurs imorgon. Det är roligt och ganska mycket läskigt. På det preliminära schemat står moment som tex. skissövningar, färg, lera, gips. Hjälp! Jag som knappt kan rita en streckgubbe. Jag tror också att del av examinationen kommer vara redovisning av saker man har gjort. Jag ska iallfall försöka dokumentera och delge vad jag gör. Det kanske kan bli spännande.
Nu är klockan halv nio och jag tänker att det vore skönt att sova.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)