Iambic

Av någon anledning är det mest jag som skriver här. Det kanske inte är så konstigt, det var ju trots allt jag som började.

Hur som helst, senaste dagarna har jag läst Stephen Fry's "Ode less travelled", och gjort lite dikt-övningar. Den första övningen gick ut på att skriva på jambisk vers, och här är mina resultat (och fråga inte om innebörden; det finns ingen):

Without his wife, the soldier was no more.
His will to live had ceased when she did so.

He wonders where the birds have gone to stay.

Another day had come and gone away,
Still no sign there to tell you what had been.

Enamoured falls the snow on soft green grass.

A glass of milk to start the stomach up,
But not if you can't digest lactose well.

I really ought to go to sleep right now,
Or else I won't be good for much come day.

Don't know how many more of these I'll do,
I think iambs are pretty fun to write.

Versen skrivs i den här rytmen: du-DU du-DU du-DU du-DU du-DU, alltså fem obetonad/betonad-par. Man kan skriva flera rader också.

Så, kära syskon. En liten jamb på det, kanske?