På dagens föreläsning har jag fått lära mig att enligt Freud bottnar allt man gör i sexualitet. Alltså, allt. Det tyckte han 1900-1920, ungefär. Sen ändrade han sig lite. Om man exempelvis målar en tavla har man lyckats omvandla den sexuella driften till något kreativt. Då har man ett starkt jag. Har man ett svagt jag blir man hysterisk istället.
Häromdagen insåg jag att en kille jag jobbat med på posten nog var praktikant hos oss på gympan i trean i gymnasiet. Helmysko. Jag får lite ont i huvudet av sånt där, men det är roligt!
På tal om huvudet; i fredags förmiddag tog jag mig upp ur sängen. Jag ställde mig att diska, och hade väl hållit på i fem-tio minuter när jag plötsligt, utan förvarning, blev yr. Yrsel blev illamående, och det svartnade oroväckande fort framför ögonen. Jag tog mig så snabbt jag kunde till en köksstol och slog mig ner. Fortfarande illamående böjde jag mig fram (huvudet mellan knäna, ju), och då började det pipa i öronen. Långsamt gick det över, och jag fattade ingenting. Vilken pärs!
1 kommentar:
Underligt, hör du du. Alltså det där med svimmningsanfallet. Eller, Freud är ju också lite mysko egentligen. Men jag känner igen den där känslan (återigen svimmandet, inte freud) Jag tror ofta att det beror på att jag är överhungrig, eller nåt i den stilen.
Skicka en kommentar