Valborg

Brasan inleds.


Det tar sej.


Nån stackare tappade sin ballong och jag var tvungen att fånga den på bild.


AAAAAHH!! DET ÄR MÖRDARKANINEN FRÅN MONTY PYTHON!! SPRING!!


En knapp timme senare såg brasan ut så här.

Så ja, det var en ganska trevlig kväll.

Simpsons

Om det här inte är det roligaste simpsons-citatet nånsin så är det i alla fall i min 5-i-topp-lista!

Okej, jag börjar bli tjatig

Men grannflickan sa precis en gullig grej.

Ida och Christofer håller på att flytta ut grejer från Idas rum, så ytterdörren är öppen ut i trapphuset. När jag går förbi ser jag att granntjejen står där med ett hopprep.

"Hej", säger jag.
"Hej. Varför är eran dörr öppen?"
"För vi håller på att flytta ut grejer."
"Okej. Men nu ska vi gå ut och hoppa hopprep, och ingen får tjuv-gå in i ert hus."
"Det är ingen fara, jag är här i närheten."

Håll med om att det var fint sagt. Jag hoppas att snubbarna som flyttar in här efter oss är snälla mot grannbarnen.

Med noll besvär

Kära syskon, här är dealen,
Ni slipper springa maraton-milen!
Däremot skulle jag vilja se
Några rader vers (fler än tre)
Nödrim är okej, det måste bli så ibland.
Versmått är inte viktigt, bara ni kommer i land!*
Gärna ett övergripande tema eller så,
Men bara det blir något så är jag glad ändå!


*jag sa ju att nödrim var okej

Then, sister, take it off. You confuse a man.

Bill Murray på fik
Wu tang clan säger:
Röka är dåligt

Såja, min film-haiku! Fast så himla bra blev den inte. Jag ska komma på en bättre, som är lite mer underfundig. Senare. Nån som vet filmen?

Imorgon ska jag äta lunchbuffé på Eurasia med kursare, det blir trevligt. Sen ska jag jobba på kvällen. Det kan bli halvtrevligt, i alla fall.

Förresten har jag en blodblåsa i munnen. Jag fattar inte.

Life's a bitch and then you sink.

Låt inte titeln lura er, jag mår bra nu. Men så var det inte i eftermiddags.
Till att börja med så satt jag och kämpade under förmiddagen och lunchen tillsammans med högst oentusiastiska klasskamrater och försökte få klart en film i tid till filmfestivalen - förgäves. Sedan var det matte, vilket i sig aldrig är kul men det det inleddes av att få veta att jag just nu ligger på att svagt G i kulturhistoria trots att jag faktiskt är intresserad av och vill prestera bra i ämnet. Det fick mig att tänka på det ständigt växande läxberg som jag måste få gjort och inte har en anig om hur fan det ska gå till. Så resten av lektionen satt jag i stort sett bara där och tänkte mörka, dystra tankar...
Lyckligtvis var det valthorn sen och att spela Star Wars-musik piggar ju alltid upp. Så ja, jag - så att säga - snapped out of it.

Grävskopa

Jag har plötsligen full förståelse för hur små barn kan bli så otroligt fascinerade av grävskopor. Jag står i mitt köksfönster med min latte och ser hur den här enorma tingesten river upp resterna av ett träd. Rötterna går av och det krasar så det står härliga till. Fascinationen blir uppenbar. Egentligen vill jag mycket hellre stå där än sitta här och skriva.. Jag kan höra från köket hur den arbetar. Ja, kära syskon, jag har visst blivit fem år gammal igen. Så kan det gå.

Nej , jag har väl inte haft någon ursäkt, mer än att min dator verkar ha åldrats 10 år de senaste veckorna. Kan en dator stöta ifrån sig en ny komponent? Som en kropp kan stöta ifrån ett nytt organ som inte passar? Är min dator arg för att jag bytte ut den gamla, knappt fungerande, bildrörsskärmen mot en ny, betydligt smalare, variant? Jag tror nästan det.

För övrigt kan jag meddela att mina händer redan ser bruna ut mot tangentbordet. Här är det minsann riktig vår.

A turtle chooses, a duck obeys!

Jag har inte spelat Bioshock på rätt länge nu. Men det beror inte på att det är skitsvårt och är frustrerande och jobbigt (även om det börjar hetta till lite) utan snarare för att jag kan inte bara tänka "Jag har tråkigt. Jag vet, jag kan spela lite Bioshock" Sånt gör jag snarare med... alla andra spel. Bioshock har helt enkelt så otäck atmosfär och dyster historia att jag måste förbereda mig mentalt i 20 minuter innan jag känner mig redo att försöka fortsätta. Men jag får inte ge upp! Jag har nästan klarat av spelet nu och hittils har jag inte missat en enda little sister! Om jag lyckas med att rädda alla så slutar spelet någorlunda lyckligt. Och det är ju alltid nåt.

Apropå ångbåt, visst är det ganska ironiskt att jag, som barn, älskade TV-serier som Darkwing Duck, Teenage Mutant Ninja Turtles och Räddningspatrullen när jag egentligen aldrig såg mer än några enstaka inspelade avsnitt av dessa program?

Förresten, angående den där iden som Tove hade för ett tag sen - vad sägs om jag säger åt systrarna att skriva en filmbaserad limerick eller haiku som jag gjorde om JP? Eller kom det för plötsligt?

Jag har i alla fall en ursäkt!

Men ni då, kära syskon? Ska inte ni ta och skriva lite här?

Ikväll blir det fullsatt på Saga! Spex-pepp!

Spextröja:
Gubben säger "Jag är kul", och jag älskade uttalandet även innan jag sett hela föreställningen. Nu gillar jag det ännu mer. Det är lustigt hur något som först känns ganska opepp blir så himla mycket roligare på bara nån vecka. Jag är glad att jag inte fick för mig att hoppa av eller nåt annat löjligt.

Internt är ändå roligast.

Puss på er!

Spork

Öken

Mamma sitter i köket och pratar om efterrätter. "Jag gör ju aldrig några efterrätter", säger hon, och det stämmer kanske.

Jag skriver mest för att jag insåg att jag varit väldigt dålig på det på senaste tiden. For shame! Särskilt eftersom jag ju ska vara initiativtagaren till hela den här grejen.

På senaste tiden har jag funderat på om man kanske ska ha nån sorts mer tematisk blogg. Fast med många deltagare, för det är roligare så. Då blir den mer reguljärt uppdaterad. Nog för att jag verkligen gillar den här bloggen, för temat är liksom självskrivet. Men jag vet inte riktigt...

Syskon, vad tror ni om att vi kanske ber om specifika saker av varandra i inläggen? Exempelvis kanske jag vill att ni ska skriva en liten haiku. Då måste ni göra det! Om jag säger "skriv en haiku" måste ni däremot inte göra det i nästa inlägg ni skriver, då ett obligatorium att fullfölja anvisningarna omedelbart riskerar leda till en stagnation i bloggen, men det måste ske någon gång. Helst ska man också göra det man ber de andra om i samma inlägg.

Gummiband

Idag borde jag göra saker. Jag ska ta tag i dessa snart. Jag ska bara äta lite yoghurt först.

Tove, varför har inte du tipsat mig om Lastfm? Det känns som din uppgift. Anywho, jag har i helgen blivit upplyst om det fantastiska samarbetet som kan hända mellan mitt lastfm-konto och spotify. Äntligen! Nu känns det nästan lite trist att åka ifrån min dator där all musik i världen finns. I alla fall känslan av det.

Idag är det vårmusik i form av singer-songwriters i massor.

Vi ses snart, kära syster och bror!

An iceberg molested me!

Jag längtar jättemycket till sommaren. Men det jag längtar mest efter just nu är ändå att se en jättebra och häftig film på premiären omgiven av andra nördar som är lika exalterade som en själv och efter filmens slut komma ut ur den trånga, varma och kvava biosalongen och ut i sommarkvällen och känna den ljumma kvällsluften skölja över en och hur man blir tvungen att cykla ända bort till Maxi för att få utlopp för sin upphetsning medan man insuper alla sommardofter och (ibland) nynnar filmens ledmotiv.
Ja, se DET är nåt jag längtar efter! Fast att kunna cykla obehindrat skulle vara kul bara det.

Och titeln på detta inlägg är förresten veckans lilla citat. Det kan ni sitta och grubbla på. Mohahaha.