De filmar på TV

Små män springer runt och sparkar boll. Eller, de är nog normalstora egentligen, men kameran sitter på en kran. Ibland dyker de små männen rakt ner i gräset, och ser förbannade ut. Sen får man se reprisen, och de har snubblat över sina egna fötter. Inga frisparkar får de. Rätt åt dem.

Landahär

Hemma är ändå bäst. De har rätt, de som brukar säga det.

Nu sitter jag här med en liten hög rubel som inte gick åt i veckan och försöker tänka på packning igen. Om det ska fortsätta på det här viset, att jag bara bloggar när jag borde packa, borde jag nog skaffa en blogg dedikerad bara till det ämnet. Fast hur roligt skulle det vara? Nej, ni får allt läsa om mina packbestyr, vare sig ni vill eller ej.

Jag avslutade en fin och mestadels trevlig resa med att ha sönder flaskan med rom i min ryggsäck på landvetter och därför doftar nu delar av min lägenhet lite suspekt. Jag hoppas att den eventuella hyresgäst jag nu sitter och väntar på har överseende (ja, jag gillar att flytta predikatet lååångt bort i meningen. Ni blir så mycket mer förvirrade då).

Dags att koka te.

Dålig mix

Har ni tänkt på att det bara är en stavelse (närmare bestämt stavelsen "ni") som skiljer orden sinister och sister från varandra? Det är något att tänka på.

Eller, nja. Jag ser nog helst att ni låter bli att tänka på det, ändå. Sjukt fånig grej att tänka på, vad ska det vara bra för.

Inatt drömde jag att jag offrade 100 mynt till en gud under dvd-spelaren, och då skulle jag få en oboe och min ambis skulle vara som den var när den var som bäst. Men sen blev jag lämnad i skogen, och Martin Timell kom smygandes med en köttkniv, och dörren gick inte att låsa. Vad hjälper bra ambis när myspysiga programledare stryker omkring med vassa tillhyggen och mord i sinne? Dessutom hade han bara kalsonger på sig. Jag har faktiskt haft mardrömmar om män i kalsonger som vill döda mig med kniv tidigare. Det verkar vara en djupt rotad rädsla, just kombinationen y-front och köksredskap.

Omtanke och förseningar

CDON har fortfarande inte fått tummen ur och skickat mig Body Talk pt.1. Bajs på dem, glöm att jag förbeställer därifrån igen. HÖR NI DET, CDON! GET YOUR SHIT TOGETHER.

Igår spelade Anton ut Red Dead Redemption. Det visade sig senare att både jag och Anton hade råkat läsa en riktigt jäkla stor spoiler för hela spelet, men ingen av oss berättade för den andra. Det tyckte jag var fint av oss. Vi bara led i vår ensamhet, trots att det inte ens var nödvändigt.

Idag funderar jag på att göra triple chocolate chip cookies. Men då måste jag hitta chocolate chips (i värsta fall köper jag vanlig choklad och delar fint), och gärna vaniljextrakt. Och så måste jag köpa farinsocker, men det vet jag i alla fall var man kan hitta, nämligen i vilken mataffär som helst. Oh, och så måste jag köpa schmöööör. Om jag gör dem lägger jag upp en bild här sen, och låtsas vara en sån där bloggare som lagar mat. Helst ska man också ha himla fina bilder på sin mat, annars är det ingen vits.

På tal om smör har jag sett på en massa Supernatural med Tina och Ylva. Det är roligt och spökigt, jag blir lite mörkrädd av det (jag undviker avsnittet Bloody Mary med en äcklig liten tjej som dyker upp i speglar, för jag är redan rädd för sånt). Men vaddå på tal om smör, undrar ni då? Jo; "Tänk dig den med lite smör på", det är så jag menar. Mumma.

Poor Lonesome Cowboy

Klockan tolv går de flesta människor och lägger sig. Själv börjar jag kolla på film vid den tiden. Åtminstone ikväll/inatt. Filmen i fråga hette Stand By Me. Den handlar till stor del om relationerna mellan fyra killar i 12årsåldern under slutet av 50-talet.
Jag antar att filmen var tänkt att vara mysig och nostalgisk och sånt och det var den väl, men efter att ha sett filmen kände jag mig mest deprimerad. Filmen påminde mig nämligen om när jag var tolv och inte hade en enda kompis. Minnet har kanske förvrängt det en aning men jag minns ändå tydligt hur lycklig jag blev när jag fick höra att jag skulle slippa min klass nästa höst. Så jag kan ju inte ha trivts så överdrivet bra i klassen. Jag är faktiskt ganska övertygad om att jag var klassens så kallade "hackkyckling", den allra lägsta statusen man kan ha. Ibland undrar jag om alla de sociala problem jag har haft sen dess har sitt ursprung i den perioden av ensamhet eller om jag helt enkelt är en mes som måste lära sig att ta lite initiativ emellanåt.
God knows...

Fy fan, vilket emo-inlägg detta blev. Jag kan avsluta med att säga att Red Dead Redemption är ett skitkul spel och titeln på det här inlägget delvis inspirerades av den känsla som uppstår när man är ute och rider i månskenet mitt i natten.
Så där, nu blev det roligare. Buenas noches!

Nässel

Den här dagen har varit seg. Jag har i princip inte gjort något alls, bara varit co-pilot när Anton spelat Red Dead Redemption. Det är ett sjysst spel, för övrigt.

Men just det, brodern och jag tog oss in till stan också. Jag köpte ett balsam som jag ska använda imorgon. Tråkigare blogginnehåll får man väl leta efter.

Och så har jag försökt skriva, för skojs skull, som jag gör ibland. Egentligen får jag mest ångest av det, för jag skriver så förbannat lite i taget. Det jag skriver på nu är ungefär fyra sidor, men varje gång jag öppnar dokumentet läser jag igenom det och tar bort några ord här och där, och lägger till nån mening. Ett steg fram, två steg bak liksom. Det är spännande att det krymper ju mer jag skriver på det. Samtidigt kanske det är ett tecken på något bra, att jag hittar någon sorts ton jag vill ha, och kan se vad som inte passar in. Jag tror att mitt problem är att jag vill att allt ska vara perfekt på en gång. Med den inställningen blir det inte mycket skrivet, om jag inte kan tillåta mig själv att skriva lite dåligt ibland.

Rublar

Hur blev det nu, det där med att uppdatera dagligen? Jag känner att jag har dragit mitt strå till stacken och att jag tom kanske kommer kunna hitta en dator i Ryssland. Hur svårt kan det vara för er?

Självklart så borde jag egentligen göra något viktigare än att blogga, men detta blir ju just anledningen till att jag gör det. Lite självuppfyllande sådär. Dagens flykt är från packningen som vägrar göra som jag vill. Hur kan jag förväntas veta hur varmt det är i St. Petersburg och vad man bör och inte bör ikläda sig i på en tur till stan? Jag kommer på smågrejer hela tiden och sen glömmer jag dem igen. Men jag har fina rublar att ta med. En liten packe, sådär.

Okej, det här kan vara det tråkigaste jag skrivit på länge. Jag skriver det och lovar bättring. Jag kanske skulle skriva om hela inlägget i tredje person istället för första? Kanske nästa gång..

Nu ska jag se om salem kan inspirera till kloka packningsbeslut.

Oj

Nu har det hänt. Jag sitter och äter pasta med sked ur kastrull. Nu har det hänt. Jag har blivit student.

Kickad!

Idag har jag sminkats till Twilight-vampyr, skjutit geléhallon ur näsborrarna, kastat stövlar, slängt vattenballonger efter Twilight-varulvar och avslutat med en massa fika i teatersalen. En ganska kul utspark med andra ord.

Och imorgon tar jag studenten. Besynnerligt, eller hur?

Pantsu

Jag behöver byxor. Detta sade jag till mig själv, och jag höll med. Jag föreslog Gina Tricot, för där har vi inte försökt hitta byxor förut. Sen sa jag "då måste vi ha nycklarna" och gick och hämtade dem. Sen insåg jag att jag är en sån som pratar för och med mig själv. Såg klänningen som låg på sängen, var tvungen att utbrista att det är då en fin klänning jag har. Facepalm. Nu ska jag ta med mig själv in till stan, förhoppningsvis gör de sociala konventionerna att jag låter bli att babbla när jag är bland folk.

Pseudodans

Det är en underlig känsla att vara den som har en lägenhet som behöver hyras ut. Jag kan bestämma själv vem som ska få hyra den, och plötsligen har jag an massa erbjudanden. Det känns inte som om det kommer bli något problem att hitta en bra hyresgäst. Speciellt inte eftersom jag har så bra och tillförlitliga vänner som tipsar mig om folk.

Jag ville prata om gårdagens erfarenhet apropå nörderi, men det får nog vänta.

Nu ska jag öva koreografi:

Från repet 28/5 from Johan Sjögren on Vimeo.

Reflexivt

Vilket himla bra ord. Jag gillar reflexiva verb, och reflektioner också för den delen.

Ni minns att jag var och såg Sex and the City 2, ja? Några dagar efter detta biobesök dök det upp en recension av just den filmen i min prenumerationsruta på Youtube, från kanalen feministing. Allt de tog upp var saker som jag också reagerade på när jag såg filmen. Det fanns några fler saker också, men jag tycker att de hade många bra poänger. Det fanns också ett inlägg på feministing-bloggen om rasismen i filmen. Det var bra att de tog upp det, tyckte jag. Även om jag nog skulle ha pratat mer om orientalism också.

En intressant recension var det i vilket fall, men jag vet inte hur mycket man får ut av den om man inte sett filmen.

Se inte filmen.




---
Tillägg: Jag insåg precis att jag aldrig specificerade att det var Sex and the City 2 jag såg, i alla fall inte på bloggen. Men så var det. Varsågod, döm mig. I know I would've.

St. Petersburg

Just nu finns i mitt huvud allt ryskt. Eller, kanske inte allt, men där cirkulerar mycket som handlar om Rysslandet. Jag har insett efter diverse mail att det förmodligen är skillnad på Italien och Ryssland, fast jag inte riktigt ville det. Till och med ganska stor skillnad, skulle jag tro. I ett mail från en bofast i Ryssland fick vi tipset att "ta med attityden". Men va?! Jag vill inte ta med nån attityd. Jag vill att alla ska vara snälla och förstående mot små korister som inte talar ryska och som är långväga ifrån att kunna läsa skyltar på kyrilliska.

Ta med attityden, pft. Jag kommer klamra mig fast vid körskocken och hoppas på det bästa. Och jag som inte ens gillar vodka.. Hur ska det här gå?

Ding

Det vore ju jättebra om vi kunde försöka uppdatera varje dag. Eller hur? Ja. Det är lagom. Och eftersom vi är tre som skriver borde det inte behöva bli så betungande. Om vi inte ens lyckas med det, hur ska vi då kunna starta andra syskonprojekt? Va? Just det.

Inatt drömde jag att vi alla bodde i ett litet partytält, med helt genomskinliga väggar. Jag vet inte riktigt vem det var som hade tänkt till där. Vi hade ett matbord och varsin sovsäck, och gräset var vårt golv. Åh så naturromantiskt. Men även i mitt undermedvetna är verkligheten krass, och det fungerade inte så bra i det långa loppet.

Här är vi kvitt Överheten!

Det tog ett år extra och två prov men nu, äntligen efter tolv års pina så kan jag lägga mattelektionerna bakom mig för all framtid! Det är färdigt! Finito! Done and done!
Idag sätts betygen och i och med det så är det garanterat att jag har absolut ingenting kvar att göra i skolväg.

*ahem*
FFRRREEEEEEEEDDOOOOOOOMM!!! Hell yes!

Både Tove och jag vill för övrigt påpeka att jag är bäst.

Vissa glasögon går inte att ta av

Igår såg jag en film. Den var inte så bra. Jag ska nog skriva lite mer utförligt senare om vad jag tänkte när jag såg den, för jag skrev upp en del saker i en anteckningsbok när jag kom hem. Men de här minerna gjorde jag mest under de två och en halv timmar som filmen höll på: O.o och >_<. Då kanske ni förstår var nivån ligger. Och så himlade jag mycket med ögonen också, men jag kan ingen bra emoticon för det.

Delicious coffee is delicious

Mm, hemgjord latte är ändå fint.

Det är jättesvårt att skriva vettiga saker när det är sommar ute och sommarlovskänsla inne. Hur ska det här gå? Förhoppningsvis godkänt?

Nu har jag svårt att slita mig från youtube och facebook, men jag tror att det kommer gå! Jag är hoppfull.

Jag kan rapportera till bloggläsare som är intresserade att jag numera innehar ett förstahandskontrakt till en lägenhet i (nästan) centrala göteborg! Det känns lite som en guldbiljett. Jag har visserligen bott här i två åthalvt år, men det kändes lite speciellt när jag kom hem för en stund sen och hade kontraktet i väskan. Lägenheten känns lite annorlunda nu.

Tillbaka till ordajsandet!

Pluggfrisyr

Jag har insett att mitt hår ser ut på ett särskilt sätt när jag skriver uppsats; det blir väldigt fluffigt fram på huvudet, för jag drar fingrarna genom luggen (eller vad man ska kalla den) hela tiden. Särskilt idag blev det extra tydligt när jag väntade med att duscha och tvätta håret tills uppsatsen var inskickad - vem behöver hårvax när normalskitigt hår ger nästan samma effekt! Så när ni ser mig med extra fluffigt hår, då vet ni att det är tentatider.