Kaffe mé drömmar

Nu är det en sån där kväll då man inte vill sova igen. Annars är jag faktiskt ganska duktig på att gå och lägga mig i tid nuförtiden. Det kan Tove intyga.

Idag har vi haft vår första spelning med klassen och överlevt. Vi har heller inte dödat varandra under repen, så det får väl ses som ett gott tecken. Vi spelade på ett bibliotek för ortens pensionärer och det var mycket uppskattat. Jag inser när jag läser vad jag skrivit att det låter som att det gick jättedåligt, men så var verkligen inte fallet. Det mesta gick faktiskt riktigt bra.

Hemma på skolan är det homecominghelg och här kryllar av människor man aldrig sett förut men som alla (verkligen, alla) verkar känna varandra otroligt väl. Kvällen avslutades med en andakt och jag fick så mycket konfavibbar att jag nästan blev lite illa till mods. Men bara nästan. Jag är verkligen klar med kristendomen. Jag har funderat, vridit och vänt på saken men nej, jag är inte kristen. Så, nu vet ni det också.

Kvällens sista insikt kom i form av ny musik. Jag inser att jag varit för snabb med att avfärda musik bara för att den råkar tillhöra en genre som jag sällan lyssnar på. Nu måste jag börja lyssna på (bra) r n' b och hip hop. Jo, så är det faktiskt.

Fast först ska jag sova så jag orkar öva de planerade 3 timmarna imorgon.

Å hopp!

Förresten, jag vet att rubriken ser rent obehaglig ut med accenten där man hade behövt något annat för att symbolisera ett förkortat ord. Får man föreslå en apostrof? Det är nämligen inte riktigt samma grej. Den (rubriken) är ett direkt citat (nämligen namnet på) från evenemanget vi spelade på i förmiddags. Då kanske ni förstår bättre.