Sommarslut

Om det finns något jag kan säga om den här sommaren så är det att den har varit väldigt intensiv - och inte nödvändigtvis på det roliga sättet.
Till och börja med - efter att ha avslutat litteraturkursen i vintras så präglades tillvaron av ett frenetiskt och ångestfyllt arbetssökande tillsammans med likadeles ångestfyllda informationsträffar på arbetsförmedlingen. Efter diverse fruktlösa sommarjobbsansökningar bestämde jag mig för att istället ägna sommaren åt att hämta andan, varva ner på arbetssökandet, hänga med systrarna och ladda om inför hösten. Istället blev jag inkallad av arbetsförmedlingen, som bokade in mig hos Samhall, som med tre dagars varsel satte mig i heltidsarbete som fastighetsskötare uppe på ersboda resten av sommaren. Så istället för att få hämta andan med familjen blev det istället till att stiga upp i ottan varje morgon, cykla uppför Umeås drygaste uppförsbackar och sedan driva runt och plocka cigarettfimpar och känna sig allmänt överflödig och oönskad i nio timmar för att därefter komma hem och vara alltför trött för att orka umgås med familjen eller göra något annat av det man ville göra under sommaren. Ingen idealsituation alltså.

Till råga på allt så hade jag också börjat få rejält ont i röven vilket knappast gjorde arbetet lättare. Men det gick då upp för mig att den värkande böld som satt sig där bak kunde vara min chans att slippa skitjobbet - åtminstonde för ett tag. Så jag gav mig av till vårdcentralen i hopp om att få höra att värken där bak gav mig rätt till en sjukskrivning.
Det gjorde den - men inte förrän efter en omedelbar akutoperation och alla de våndor det innebär, inklusive ett förbud mot att bada.
Och efter några krångliga och obekväma veckor var det bara att fortsätta med samma själsdödande arbetssysslor som förr, men nu inkluderade det också ett nätt litet rövbandage som lossnade och behövde bytas dagligen.

Så har det fortgått sedan dess, men nu börjar det äntligen ljusna igen. Efter tre års sökande har jag nämligen kommit in på programmet Digital Mediaprodukton på Umeå Universitet!
Så idag sa jag  "Good fucking riddance!" till det spännande livet som vaktmästare och började istället blicka framåt mot någonting där jag faktiskt kan utvecklas som person och komma närmare mina film-ambitioner.
Det kommer förmodligen vara en hel del stress och ångest på utbildningen också. Men det kan absolut inte vara lika illa som det jag tvingats tillbringa sommaren med.