Inslagen..?

Om det är såhär livet ska te sig i Göteborg tycker jag att det är helt okej. Tove, för att konstrastera din kaotiska dag igår kan jag berätta om min hyfsat strukturerade idag. Okej? Okej.

Min gårdag slutade på samma sätt som din, med en trevlig ölkväll med fina körisar. Sen tänkte jag ta vagnen hem, men missade den och promenerade istället. No biggie, bara lite blött om fötterna.

Alltså kom jag hem ganska sent och funderade på att stanna hemma och streama (jo, man kan!) föreläsningarna. Men sen ställde jag klockan, vaknade steg upp och tänkte, vad tusan, jag är ju ändå uppe. Så jag fyllde termosmuggen med kaffe och begav mig till skolan, hann med vagnen och kom ganska lagom i tid. Tyvärr var ingen av föreläsningarna särskilt spännande och jag satt mest och surfade på mobilen. Vi gillar det där med wifi.

Tänk Tove, om vi inte hade haft mobiler, då hade jag inte kunnat få ner dig på stan för sopplunch och supergott kaffe. Vilken tur att mobiler finns. Sen vet du ju resten, egentligen, men jag kan berätta ändå. Sandran smsade från helvetet på jorden, även känt som Nordstan. Huvvaligen. Sen hittade jag dig irrande på korsvägen.

När vi skildes efter bibliotekande och annat strunt åkte jag hem och njöt lite av min egna lägenhet. Sen kom Sandran och började göra läxa medan jag pysslade och drack te. Nej, dricker te. Nu är vi ju i nutid. Jag dricker te och lyssnar på "build a rocket boys" och hon kodar och pratar med sig själv. Typ optimalt umgänge en onsdageftermiddag. Du är på andra sidan kyrkogården och har kanske kommit på vad du ska laga till middag. Kanske.

hemma i Göteborg igen

Tiden går verkligen läskigt fort. Nyss var jag i Jönköping och försökte förstå att jag inte skulle ha alla de där människorna runt mig längre och så vips, så hamnade jag i Sandras lägenhet i Göteborg. Vilken konstig känsla.

Vi svängde förbi min lägenhet och lämnade av det mesta av packningen så nu ska jag bara gå här och vänta ett par dagar på att få flytta hem igen. Det känns overkligt men samtidigt helt fantastiskt. Jag får packa upp alla mina saker här igen och bo. Det är en häftig känsla.

Nu kom sandrisen hem så jag skriver mer imorgon. Kanske en liten sammanfattning av året som gått? Ja, det blir bra.

Fihackat

Ibland när jag kommer på att jag vill blogga dyker det upp en massa konstiga citat i huvudet. Just idag är det en massa robin hood som snurrar. Fråga mig inte varför.

Nu står grytan med rotsaker på spisen och jag försöker bestämma hur jag ska ta tag i söndagen. Eller, först och främst försöker jag bestämma om det ska bli soppa eller sås. Just nu lutar det mest åt sås, men då måste jag koka pasta och det känns jobbigt. Kanske är soppa bättre ändå. Jag har ju inte kryddat än så fältet är fortfarande öppet.

Det blev soppa! På en spik. Nästan. Fast mest på rotsaker och linser.

Snart, kära syskon, är det höstlov här. Då kommer jag upp och terroriserar er med mitt nonsens irl, så att säga.

Ftb!

Ibland behövs en alldeles för lång dusch för att hitta peppen. Idag är en sån dag. Nu har jag lyckats fixa avtryckaren på finkameran och planerar att ta med den vart jag än går idag. Kanske fånga någon eller något på bild, tänkte jag. Syskon! Undrar ni inte lite hur det ser ut här? Jag kanske borde komplettera med digitalkameran för en något snabbare bilduppdatering...

Robyn peppar till lunch och övning.

Just det, jag kanske ska ta på mig ett par byxor innan jag går ut i köket. Utan byxor är ju egentligen bäst i de flesta lägen.

Alliterationskväll

Oh, ny layout! Det var på tiden. Snyggt jobbat, Tove.

Dagens folkisrapport kommer här: När jag sitter här och varvar ner efter veckan med lite godis och allmänt internetande hör jag röster utanför fönstret och tror att någon av mina housemates varit ute och är på väg hem men hör istället någon ropa "Du ska ge fan i min fru!". Det låter som om rösterna kommer från precis nedanför fönstret och jag hör någon småfnissa innan rösterna försvinner bort. Busringning utan telefon? Tråkig fredagskväll? Promiskuös granne? Jag tror inte att det är jag som stulit någons fru, men helt säker kan jag såklart inte vara.

Även ikväll: Pirater, popcorn, pengahungriga pojkar, poker, pistonhead, prat.

Jag har kommit på att två kuddar gör en perfekt läskudde. Därför ska Karin nu avsluta en alldeles för kort vecka med lite Murakami.

Höstsöndag i Jönköping

Jag lever, jag lovar.

Jag har bara lite mindre tid över än jag trodde jag skulle ha. Snart kommer väl folkhögskolerutinerna satt sig och jag kommer hitta luckorna. Undrar var jag är då. Mentalt liksom.

Nu ska jag bege mig till studiegården för en stunds effektivt söndagsövande. Hurra!

Återkommer med en mer utförlig uppdatering senare.

Kylskåpspoesi

Är ju en himla trevlig uppfinning, faktiskt. Jag tror att de flesta som varit hemma hos mig har vid något tillfälle hamnat framför kylen och lekt poeter en stund. Man kan ju anmärka på att orden bäddar för emo-artad poesi, men det tycker jag inte är något negativt. Lite emo i vardagen är väl aldrig fel?

Nu är iallafall kylen renplockad även den och jag byter ständigt musik för att försöka hålla packpeppen uppe. Jag märker att det går mycket bättre när jag går runt och pratar med mig själv. Det kan vara ett dåligt tecken, eller ett på att jag är helt normal.

Ge mig!

Jag trodde inte att jag var den som var den, men den här vill jag verkligen ha. Alltså, jag suktar. På riktigt. Tänk vad kul det kommer bli när jag har pengar igen.

Visit hm.com

Gah!

Flyttpackflykten

Det borde finnas stilpoliser även på internet. En del bloggar är ju så fula att man får ont i huvudet. Får man verkligen göra hur som helst bara för att man inte vet vem som läser? Men förmodligen tycker väl även de som gör de fula bloggarna att det blir snyggt. Smaken är ju som bekant som baken.

Undrar förresten vem som komponerar pausmusik och hur man tänker då. Sus, sjuor och oförarliga basgångar hela vägen?

Nu har jag packat ner hela min bokhylla i banankartonger och häpnar över hur mycket smågrejer man lyckas samla på sig på ett par år. Klädkammaren är tom sånär som på skor och lite lakan och grejs. Hela det här flyttprojektet går inte fort, men det går framåt. Skönt det.

Internet, I love you, but you're bringing me down

Seriöst, jag skulle lätt ge en arm för att kunna sjunga som Barbara Bonney.

Hej! Är du här? Vad kul! Nej, jag sitter i mitt lilla vitmålade kök och filosoferar över hur jag ska byta liv i höst. Jo, men du vet, jag ska ju gå från att vara vuxen och universitetsstuderande med egen lägenhet till att bli halvvuxen och bo och plugga på folkhögskola. Det känns som en ganska rejäl omställning. Ja, det är klart att jag kommer hänga en del i Göteborg också, men jag ändrar ju hem, ändå.

Vad som händer just nu? Jo, jag ska flytta en del saker, slänga en del och hitta ett förråd att slänga in en del i. Ja, det är klart att det är därför jag bloggar. Och förresten så är internet ovanligt roligt idag.

Toodles!

Klapaucius

Min syster och jag har under årens lopp spenderat förhållandevis ganska lite tid till tv-spel och dator-dito. Detta delvis för att vi inte hade någon spelkonsoll när vi var små (synd om oss. Fast inte egentligen. Det man inte känner till saknar man ju
sällan). Något vi däremot har spelat är The Sims, i alla utföranden som det fanns. Ja, fast bara till pc:n då. Men där fanns rikligt med expansions, vill jag minnas, och finns ännu.

Jag märker såhär i (någorlunda) vuxen ålder att jag allt som oftast ser mina behov på samma sätt som de visas i sims. Så länge nivåerna är gröna är det okej, men går de ner mot gult bör de åtgärdas. Ibland blir det sådär att till exempel både hunger- och energimätaren ligger farligt nära rött och då vet man inte vad man ska ta sig till.

Verkligheten efterliknar konsten. Eller var det möjligen tvärtom?

Landahär

Hemma är ändå bäst. De har rätt, de som brukar säga det.

Nu sitter jag här med en liten hög rubel som inte gick åt i veckan och försöker tänka på packning igen. Om det ska fortsätta på det här viset, att jag bara bloggar när jag borde packa, borde jag nog skaffa en blogg dedikerad bara till det ämnet. Fast hur roligt skulle det vara? Nej, ni får allt läsa om mina packbestyr, vare sig ni vill eller ej.

Jag avslutade en fin och mestadels trevlig resa med att ha sönder flaskan med rom i min ryggsäck på landvetter och därför doftar nu delar av min lägenhet lite suspekt. Jag hoppas att den eventuella hyresgäst jag nu sitter och väntar på har överseende (ja, jag gillar att flytta predikatet lååångt bort i meningen. Ni blir så mycket mer förvirrade då).

Dags att koka te.

Rublar

Hur blev det nu, det där med att uppdatera dagligen? Jag känner att jag har dragit mitt strå till stacken och att jag tom kanske kommer kunna hitta en dator i Ryssland. Hur svårt kan det vara för er?

Självklart så borde jag egentligen göra något viktigare än att blogga, men detta blir ju just anledningen till att jag gör det. Lite självuppfyllande sådär. Dagens flykt är från packningen som vägrar göra som jag vill. Hur kan jag förväntas veta hur varmt det är i St. Petersburg och vad man bör och inte bör ikläda sig i på en tur till stan? Jag kommer på smågrejer hela tiden och sen glömmer jag dem igen. Men jag har fina rublar att ta med. En liten packe, sådär.

Okej, det här kan vara det tråkigaste jag skrivit på länge. Jag skriver det och lovar bättring. Jag kanske skulle skriva om hela inlägget i tredje person istället för första? Kanske nästa gång..

Nu ska jag se om salem kan inspirera till kloka packningsbeslut.

Oj

Nu har det hänt. Jag sitter och äter pasta med sked ur kastrull. Nu har det hänt. Jag har blivit student.

Pseudodans

Det är en underlig känsla att vara den som har en lägenhet som behöver hyras ut. Jag kan bestämma själv vem som ska få hyra den, och plötsligen har jag an massa erbjudanden. Det känns inte som om det kommer bli något problem att hitta en bra hyresgäst. Speciellt inte eftersom jag har så bra och tillförlitliga vänner som tipsar mig om folk.

Jag ville prata om gårdagens erfarenhet apropå nörderi, men det får nog vänta.

Nu ska jag öva koreografi:

Från repet 28/5 from Johan Sjögren on Vimeo.

Delicious coffee is delicious

Mm, hemgjord latte är ändå fint.

Det är jättesvårt att skriva vettiga saker när det är sommar ute och sommarlovskänsla inne. Hur ska det här gå? Förhoppningsvis godkänt?

Nu har jag svårt att slita mig från youtube och facebook, men jag tror att det kommer gå! Jag är hoppfull.

Jag kan rapportera till bloggläsare som är intresserade att jag numera innehar ett förstahandskontrakt till en lägenhet i (nästan) centrala göteborg! Det känns lite som en guldbiljett. Jag har visserligen bott här i två åthalvt år, men det kändes lite speciellt när jag kom hem för en stund sen och hade kontraktet i väskan. Lägenheten känns lite annorlunda nu.

Tillbaka till ordajsandet!

Ny grej?

Men hörni, på riktigt. Ska vi inte styra upp det här projektet? Nu är jag nästan klar i skolan för terminen och behöver något nytt att göra när jag inte pluggar. Jag tycker nytt syskonprojekt för tusan! Kom igen! Eller övertyga mig om att det är en dålig idé.

Jag kanske har snöat in lite på de här vlogbrorsorna, men jag gillar idén!

Leksaksbil

Jag sitter här och tänker att jag är så trött att världen liksom flyttar på sig runt mig. Och ändå sitter jag kvar. Det måste vara någon slags störning.

In other news kan jag meddela att klädbytardagar är bra saker. En kvinnas trasor är en annans finklänning, ju. Nästan iallafall. Fast så värst många finklänningar fyndade jag inte, men däremot ett par jeans. Var inte det lite otippat?

Okej, jag går väl och lägger mig då. Imorgon är det dags att hitta fokus.

Attans bananer

Egentligen borde man inte köpa något annat än rättvisemärkta bananer. Men gör man det? Nej. Det är också spännande hur chiquita numera kallar sig "rainforest alliance certified" bara för att få ha ett grönt klistermärke på bananen. För det måste väl vara den funktionen märket har? Att verka som om det finns någon vänlighet någonstans? Men vi behöver inte bry oss om löner och arbetsvillkor om vi ser till att rädda några träd. Skönt det då.

Men hjälp vad cynisk jag blev. Det var då verkligen inte meningen. Jag skulle bara blogga och berätta att jag är fri som en fågel och just nu lite lagom nervös inför sökningarna. Men det överskuggas lite av att världens bästa syster kommer om mindre än en vecka. Whohoo! Vi ska riva upp det, var så säkra.

Sen råkade Sofia och jag beställa biljetter till Salem al Fakir på konserthuset på fredag. Massiv pepp där också! Kanske lite nackont med tanke på plasterna, men det kan det vara värt.

Nu öva och snart sushi. Livet är härligt.

Induktionera mera

Idag, mina käraste syskon är dagen och natten lika långa. Och imorgon är dagen unset längre än natten. Är inte det smått fantastiskt så säg? därför lyssnar vi på Salem al Fakirs "it's true" och dricker en newcastle. Skål för våren!

Men Karin, vad gör du nuförtiden som gör att du hänger ovanligt mycket på facebook men inte verkar ha något vettigt att säga? Jo! jag kämpar på med den jämarns bildboken som ska bli klar till tisdag. Jag kommer sannolikt att lägga ut bilder när jag är klar med eländet. Men just det! Framsida också.. phu.. Det går verkligen så mycket långsammare än jag trodde det skulle göra. Och idag har jag ändå jobbat största delen av dagen. Förutom den där svängen till stan för att hämta upp steg ett av två i projektet "ha något slags klaviatur hemma" som jag har jobbat på i smyg sen jag flyttade hit. Steg två händer förhoppningsvis i veckan. EFter tisdag, mind you.

Nu hör jag er klaga över att om jag har så himla mycket att göra, vad gör jag då här? Jo, jag äter faktiskt lite middag tillsammans med min öl. Äta får man göra. Faktiskt.