Jag kommer ständigt försent till lektioner. Jag är helt enkelt alldeles för stor tidsoptimist. Men idag, när det var dags för historia tänkte jag ändra på det. Så jag gick och satte mig utanför klassrummet med iPoden 15 minuter i förväg. Och kände mig ganska nöjd med mig själv. Men när en kvart hade gått utan att någon kommit så började jag minst sagt ana oråd. Så jag gick bort til det andra klassrummet som brukar användas utan att hitta någon där. Jag gick ner till informationen och försäkrade mig om att det var samma sal som vanligt. Sen stöter jag på Oscar som påminner mig om att vi inte börjar 13:25 utan 13:55. Så nog hade jag varit ute i god tid alltid. Men nu så blev jag ju såklart tvungen att stressa iväg dit bort precis som vanligt.
Min hjärna har minst sagt ett underligt sätt att bete sig.
1 kommentar:
När jag läste första raderna tänkte jag att det hade kunnat vara jag som skrivit dem. Du är inte den enda tidsoptimisten i familjen, kära bror.
Men kan ju bara innebära att du är i gott sällskap :)
Tove är konstig, däremot. Hon kommer nästan alltid i tid. Hon måste vara nån slags bortbyting.
Skicka en kommentar