Idag skickade jag in min rapport, med några timmar till godo dessutom! Så nu är jag med i gamet igen. Tills slutet på nästa moment, det vill säga, för då är det en ny uppgift med nya bekymmer som ska författas.
En sak jag gillar med universitetsstudier är att jag inte behöver oroa mig för att låta för pretto när jag skriver. Det känns som att jag tryckt ner min lillgammhet i skorna fram till slutet av gymnasiet, ungefär. Men när man blir äldre är man ju inte lillgammal längre. Då är man välartikulerad, eller möjligen lite konstig. I vart fall inte lillgammal. Gamm-gammal kanske det heter då. Jag minns inte vem det var som sa det, men sin lillgammelhet växer man i. Värre då om man är omogen. Det märks inte till en början, men ju äldre man blir desto drygare tycker folk att man är.
Vad är snörök, egentligen? Jag älskar det ordet, och jag brukar tänka det ibland, men jag är inte helt hundra på när det ska användas. Hjälp mä?
2 kommentarer:
Det är ju när man andas när det är kallt ute och det kommer ut snörök ur munnen! ^^
Snörök.. är inte det sånt där som blåser över vägar när det är kallt och blåsigt? I strimmor, liksom. Men jag vet inte. Man skulle kunna googla, men du försvinner ju mysteriet.
Skicka en kommentar