torsdag 4 februari 2010

Att överraska är najs

Och mer säger jag inte om den saken! Inte just nu, i alla fall.

Jag såg precis några minuter av Succéduon. Egentligen borde jag bemöda mig att se den regelbundet, för det var väldigt roligt. Det första jag såg var Micke Wranell i ett skafferi. Mycket mystiskt, tyckte jag. Hur som helst, SVTplay marsch pannkaka! Inte för mig alltså. För dig som läser det här. För jag ska sova (typ) nu.

I övrigt försöker jag pussla ihop färden ut till körhelgen i Vindeln, fast just nu verkar det som att typ åtta-tio pers får åka buss. Men då måste jag bestämma vilka det är, och vaddå. Hur gör man det? Det enda jag vet med säkerhet är att det inte är en så bra idé att säga åt någon som ska köra att de ska ta bussen. För då har man ännu färre bilar. I övrigt så, ptja. Folk med korta ben? Folk som inte blir åksjuka? You tell me. Det lär väl bli att ringa hela dagen imorgon, vilket är rätt bajs med tanke på att jag behöver göra skolarbete. Och sen ska jag ju jobba mellan sju och elva på kvällen, så då kan jag inte sitta och ringa folk. Menåååååååååååå vad bajsigt. Sån rutten timing hela världen har. Man blir ju paranoid för mindre.

Och det är därför jag går och lägger mig nu. För att jag ska hinna göra något över huvud taget imorgon.

Godnatt!

2 kommentarer:

Anna sa...

Ja, det är synd att hela världens tajming är så rutten när din är så bra!

Tove sa...

Menååå. Nu tycker jag att du är irriterande logisk.