Den här bilden är från Urkult. Det är Karin på den, för den som inte visste.Jag har egentligen inte gjort så mycket med den; dragit ner mättnaden lite och lagt på ett ljusgult filter. Jag tycker det blir mysigt så. Fast den här bilden var fin även innan jag var och petade på den.
Det här är Anton. Jag har höjt kontrasten yttepytte, och lagt på lite brunt filter, for that sun kissed look. Jag gillar filter, det är skoj när man inte har några riktiga.
Det här är Åsa et moi. Även denna bild var fet innan jag gjorde nåt med den, men nu är den än fetare. Jag la på en.. orange? ton, tror jag. Kära dagbok, idag har jag upptäckt hur kul det är att lägga på toner. Hur kul är det? Jättekul!
Det här är Karin. Hon är rent allmänt knäpp, och rent specifikt svartvit. Jag använde svartvit med färgfilter-redigering, och det är värsta kul, för det blir liksom världens skillnad, allra mest mellan grönt och rött filter, så klart (du kan väl din färgcirkel?). Här använde jag ett ljusgrönt filter. Kanske borde jag ha använt det mörkgröna, för ansiktet blev lite väl utsuddat, eller vad man ska säga.
Här har jag bara typ jag vet inte. Det blir grått mot kanterna, och så är det färger i mitten. Dimmigt och mysigt värre.(disclaimer: jo, det kan bli jättefel. Man kan se ut som att man har smör i fulla ansiktet när nån är framme och ska retuschera för allt vad den är värd, och så använder de smudge-tool och man tror att man ska gå sönder inombords. Lite finnar och ojämnheter har väl ingen dött av.)
Okej, nu lunch, sen läsa om folkhemmet. Whoop-dee-doo.
